Luftvägarna
Luftvägarnas och lungornas största uppgift i kroppen är att ta upp syrgas från luften, för att sedan transportera det vidare via blodet till kroppens celler, men även ta koldioxid från vävnaderna i utandningsluften.(Hjärt- och lungfonden 2008).
Det finns två typer av andning. Den ena är yttre andning, det är oftast den vi tänker på när vi hör ordet ”andning”, men det finns även inre andning. Den inre andningen pågår i varje cell, s.k. cellandning. (Naturkunskap B, s. 88). Det är i cellandningen som det frigörs koldioxid till luften (Naturkunskap B, s 54)
Luften som transporteras till och från lungorna sker genom olika luftvägar. Förutom att transportera luft, ska luftvägarna även värma upp luften, samt göra den fuktig. Det för att lungorna inte ska skadas. (1177, 2005)
Luftvägarna kan delas upp i sex olika delar. Till dessa räknas näsa, svalget, bihålor, stuphuvudet, luftstrupen samt luftrören (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf).
Det finns två typer av andning. Den ena är yttre andning, det är oftast den vi tänker på när vi hör ordet ”andning”, men det finns även inre andning. Den inre andningen pågår i varje cell, s.k. cellandning. (Naturkunskap B, s. 88). Det är i cellandningen som det frigörs koldioxid till luften (Naturkunskap B, s 54)
Luften som transporteras till och från lungorna sker genom olika luftvägar. Förutom att transportera luft, ska luftvägarna även värma upp luften, samt göra den fuktig. Det för att lungorna inte ska skadas. (1177, 2005)
Luftvägarna kan delas upp i sex olika delar. Till dessa räknas näsa, svalget, bihålor, stuphuvudet, luftstrupen samt luftrören (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf).
- 1. Näsan
Näsan består av brosk och ben, där renas och värms luften upp. Näsan delas upp i två gångar och början på dessa kallas näsborrar. Precis innanför dessa sitter det hårstrån som fungerar som ett grovt filter. Näsans insida täcks även av en slemhinna med flimmerhår (cilier). Dessa flimmerhår fångar upp partkilar som kommer in med luft i näsan. Denna slemhinna är både bra för anfuktning men även för förvärmning eller nedkylning.
Uppvärmningen/ nedkylningen sker genom att ett nätverk av blodkärl sitter under slemhinnan. Det är mycket viktigt att inandningsluften som sedan ska föras vidare ner till lungblåsorna har rätt temperatur, eftersom epitelcellerna i dessa är mycket känsliga (Människans Anatomi s.163). De slemmiga flimmerhåren för vidare de smutspartiklar, som alltid kommer in via inandningsluften, upp mot svalget, som har direktförbindelse med näshålan. (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf). Den smuts och det slem som förs upp genom rytmiska rörelser från flimmerhåren hostar vi därefter upp eller sväljer (Naturkunskap, s 89).
Uppvärmningen/ nedkylningen sker genom att ett nätverk av blodkärl sitter under slemhinnan. Det är mycket viktigt att inandningsluften som sedan ska föras vidare ner till lungblåsorna har rätt temperatur, eftersom epitelcellerna i dessa är mycket känsliga (Människans Anatomi s.163). De slemmiga flimmerhåren för vidare de smutspartiklar, som alltid kommer in via inandningsluften, upp mot svalget, som har direktförbindelse med näshålan. (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf). Den smuts och det slem som förs upp genom rytmiska rörelser från flimmerhåren hostar vi därefter upp eller sväljer (Naturkunskap, s 89).
- 2. Bihålorna
Bihålorna är håligheter som är täckta med samma typ av slem som finns i näshålan. Bihålorna sitter parvis på fyra ställen, käkhålan i överkäksbenet, pannhålan i pannbenet, silbenshålorna i silbenet, kilbenshålan i kilbenet och dessa är kopplade till näshålan i smala gångar. Bihålorna är bl.a. till för att göra skallen lättare och bidrar även med att ge rösten läte. (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf). Även bihålorna bidrar med att kyla eller värma upp samt ge fukt till inandningsluften (Naturkunskap B, s. 88).
- 3. Svalget
Det finns ett hålrum bakom munhålan och näshålan, denna fortsätter sedan ner till matstrupen och struphuvudet, och det är detta hålrum som kallas för svalget. Där korsas förbindelserna för luft och mat. Insidan av svalgets översta del, är täckt med samma sort slemhinna som finns i näshålan och bihålorna. Denna slemhinna är ”lite finare” och inte lika grov och motståndskraftig som den slemhinna som finns i den nedre delen av svalget. Anledningen till varför den bakre delen av svalgets slemhinna är motståndskraftigare är för att den ska vara ihärdigare och med det vara tåligare för slitage från mat och dryck. Längre bak i svalget hänger en hudflik ner, den s.k. gomspenen. (http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/)
Hostreflexerna och den reflektoriska tillslutning av struphuvudet som sker, för att hindra större partiklar, t ex mat, att fastna, kan vara livshotande. Detta p.g.a. om hjärnans nervceller blir utan syre kan dessa dö, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser (Människans anatomi, s. 163).
I svalget finns det även en samling celler i form av halsmandlar, svalg- och tungtonsiller. Dessa ska tillsammans hindra att infektioner ska kunna smitta ned luftvägarna samt mag-tarmkanalen (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf/).
Hostreflexerna och den reflektoriska tillslutning av struphuvudet som sker, för att hindra större partiklar, t ex mat, att fastna, kan vara livshotande. Detta p.g.a. om hjärnans nervceller blir utan syre kan dessa dö, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser (Människans anatomi, s. 163).
I svalget finns det även en samling celler i form av halsmandlar, svalg- och tungtonsiller. Dessa ska tillsammans hindra att infektioner ska kunna smitta ned luftvägarna samt mag-tarmkanalen (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf/).
- 4. Struphuvudet
Struphuvudet sitter precis ovanför luftstrupen och består av olika broskskelett som tillsammans bildar ingången till luftstrupen. Dessa broskdelar är sammankopplade till varandra genom ledband och muskler, vilket gör att de kan röra sig tillsammans (http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/). Det sitter ett struplock överst i struphuvudet, precis under svalget, som är till för att avskilja vägen till luftstrupen så att maten hamnar i rätt strupe, matstrupen (Naturkunskap B, s. 88).
I struphuvudet finns olika delar. Dessa heter tungbenet, struplocket, sköldbrosket, ringbrosket, stämband, stämbandsligamentet, glottis, fickband, sidoband och kannbrosk ((Människans Anatomi, s 165 – 168).
Struphuvudet är även synligt/kännbart utanpå halsen, vilket är mest framträdande hos männen. Det är sköldbrosket som är den största delen i struphuvudet och även den del som är synlig, då de kallas ”adamsäpplet”. Sköldbrosket består av två plattor, som är vinklade och formande så att struphuvudet ska vara som skyddat av en ”sköld” framifrån. Upptill är det sammanlänkat med tungbenet, som har formen av en hästsko och det är förenat via muskler med skallbasen, underkäken och tungan ((Människans Anatomi, s. 165 - 167) .
Nedanför sköldbrosket, sitter ringbrosket och de båda pyramidformande kannbrosken. Där fäster stämbanden. När kannbrosken roterar öppnas stämbandsspringan och luft kan komma ner i lungorna eller så kan stämbandsspringan slutas. Denna process kan ske med viljan eller per automatik när ett främmande föremål hamnar fel. Även insidan av stuphuvudet har en slemhinna bestående av flimmerhår. Fickbanden samt stämbandet finns i sidoväggarna (Människans Anatomi, s 166 – 167).
Därefter kommer glottis, även kallad stämbandsspringan, är den smalaste delen i andningsvägen. I stämbanden finns muskeltrådar, genom vilka stämbanden kan släppas samt sträckas. Dessa sitter mellan sköldbrosket och de båda kannbrosken. När vi talar så stängs glottis, vilket gör att stämbanden spänns. Ljud uppkommer genom att luft pressas upp från lungorna genom glottis. Detta medför att stämbanden får hastiga svängningar, detta gör att ljud kan uppkomma. Även tonhöjden och tonstyrkan kan regleras i andningsmusklerna (Människans Anatomi, s 168 ).
I struphuvudet finns olika delar. Dessa heter tungbenet, struplocket, sköldbrosket, ringbrosket, stämband, stämbandsligamentet, glottis, fickband, sidoband och kannbrosk ((Människans Anatomi, s 165 – 168).
Struphuvudet är även synligt/kännbart utanpå halsen, vilket är mest framträdande hos männen. Det är sköldbrosket som är den största delen i struphuvudet och även den del som är synlig, då de kallas ”adamsäpplet”. Sköldbrosket består av två plattor, som är vinklade och formande så att struphuvudet ska vara som skyddat av en ”sköld” framifrån. Upptill är det sammanlänkat med tungbenet, som har formen av en hästsko och det är förenat via muskler med skallbasen, underkäken och tungan ((Människans Anatomi, s. 165 - 167) .
Nedanför sköldbrosket, sitter ringbrosket och de båda pyramidformande kannbrosken. Där fäster stämbanden. När kannbrosken roterar öppnas stämbandsspringan och luft kan komma ner i lungorna eller så kan stämbandsspringan slutas. Denna process kan ske med viljan eller per automatik när ett främmande föremål hamnar fel. Även insidan av stuphuvudet har en slemhinna bestående av flimmerhår. Fickbanden samt stämbandet finns i sidoväggarna (Människans Anatomi, s 166 – 167).
Därefter kommer glottis, även kallad stämbandsspringan, är den smalaste delen i andningsvägen. I stämbanden finns muskeltrådar, genom vilka stämbanden kan släppas samt sträckas. Dessa sitter mellan sköldbrosket och de båda kannbrosken. När vi talar så stängs glottis, vilket gör att stämbanden spänns. Ljud uppkommer genom att luft pressas upp från lungorna genom glottis. Detta medför att stämbanden får hastiga svängningar, detta gör att ljud kan uppkomma. Även tonhöjden och tonstyrkan kan regleras i andningsmusklerna (Människans Anatomi, s 168 ).
- 5. Luftstrupen
Luftstrupen sitter under struphuvudet, och börjar i höjd med den sjätte halskotan. Den är uppbyggd av främst brosk som har en form som kan liknas vid en hästsko. I de s.k. broskbågarna, även kallat broskringar, finns muskulatur samt bindväv som sitter på sidan mot matstrupen. Även luftstrupen, samt bronkerna, är på insidan försedda med slem och flimmerhår (Människans Anatomi s. 168).
- 6. Luftrören
Ungefär i höjd med fjärde bröstkotan delar sig struphuvudet i två huvudbronker som därefter leder till varsin lunga. Huvudbronken, den högra, är som en fortsättning på struphuvudet ner till ena lungan. Den vänstra bronken däremot böjer av gradvis, för att sedan kopplas till vänster lunga (Människans Anatomi s. 168). Vidare in i lungorna delas luftrören upp i allt mindre förgreningar. De större genarna är uppbygga av brosk för att hålla sig utvidgade. De minsta grenarna heter bronkiolerna och har endast en diameter på max 1 millimeter(Människans anatomi s. 168). Därav är dessa inte uppbygga av något brosk och dessa kopplas sedan ihop med lungblåsorna, även kallad alveoler (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf).
Lungorna
1. Anatomi
Lungorna indelas i loger och segment. Höger lunga har tre lober: ovanloben, mellan loben och under loben. Den vänstra lungan har dock endast två lober: ovan loben och under loben. Varje lob är därefter indelad i olika segment, vilka alla har sin egen bronk och källförsörjning (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf).)
Som du kan se ovan är lungan är konformad och har en övre smal spets, som kallas för apex, samt en nedre bred bas. Rummet mellan lungorna kallas mediastinum. (Människans Anatomi, s. 170 – 71) Där löper även matstrupen, hjärtat men även luftstrupen. Där luftrören går in i lungorna, sitter även de stora blodkärl vilka förses med syre från lungorna (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf). Sedan transporterar blodet vidare syre ut till kroppens celler (http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/#section-1).
Varje lunga omges av en säck med två lager vävnad, detta kallas för lungsäck. I lungsäcken finns det en liten mängd vätsa, detta för att lungan ska "glida" lätt när den vidgas samt mindskas utan att ta skada. För att denna lungsäck ska fungera som den ska måste det finnas ett undertryck i denna. Detta kan dock rubbas när lungsäcker resorberar gaser för att skydda lungan, dock återställs detta tryck vanligtvis efter en tid (Människans anatomi, s 172). Varje lunga innehåller, ca 400 miljoner lungblåsor. Därav skulle man kunna likna konsistensen av en lunga vid en tvättsvamp. Lungblåsornas väggar är mycket tunna, detta p.g.a. att syrgas samt koldioxid lätt ska kunna passera. Lungblåsorna omges även av ett s.k. kapillärnät, vilket består av ytterst små blodkärl. (http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/#section-1)
- 2. Andningen
Normalt sätt brukar man andas genom näsan, men när vi anstränger oss övergår vi i stället till att andas genom munnen. Vid inandning lyft revbenen, mellangärdet sänks och därmed ökar brösthålans volym. Eftersom att lungorna är slutna kommer trycket i lungorna att sänkas medan lungorna vidgas (http://cursnet.srv.se/lsc/kurser/pao/pao_labcde/pic/LuftvLung.pdf). Detta illustreras vid Boyle´s lag: K = p x v, där v står för volym, p är trycket och k är en oförändrad siffra. Alltså ju mer volymen ökar, kommer trycket att minska, eftersom k (produkten) förblir konstant (Människans anatomi, s. 174).
Att trycket i lungan finns är mycket viktigt, det är samma tryck i lungan som utanför lungan. SKillanden ligger i lungensäcken, som jag nyss beskrivit ovan. Så om det skulle gå hål på en lunga skulle denne sluta fungera. Det finns två olika andrings sorter. Ena är bukanding och den andra är bröstandning. Vid bukandning "andas" man med magen, dvs. med mellangärdet. Vid bröstanding utvidas bröstkorgen med hjälp av musklerna som sitter runt revbenen. Dock är bröstandingen mer anstängande än den andra och är därför inte lika vanligt att man använder sig av (Naturkunskap B, s 89).
På en minut hinner du ta mellan 12 - 15 andetag. Vid varera andetag kommer det ner ca en halv liter luft i lungan. Vitalkapacitet är den luftmängd som om du kan pressa ut ur lungorna efter ha gjort ett maximalt andetag. Detta brukar vara hos en vuxen människa mellan 3 - 5 liter, dock varierar detta beroende på längd, vikt m.m. Luftmassan vid vitalkapaciten kan regleras beroende på om du idrottar eller ej. En vältränad idrottsmans luftmängd kan uppgå ända till omkring 7 liter (Naturkunskap B, s 89).
Att trycket i lungan finns är mycket viktigt, det är samma tryck i lungan som utanför lungan. SKillanden ligger i lungensäcken, som jag nyss beskrivit ovan. Så om det skulle gå hål på en lunga skulle denne sluta fungera. Det finns två olika andrings sorter. Ena är bukanding och den andra är bröstandning. Vid bukandning "andas" man med magen, dvs. med mellangärdet. Vid bröstanding utvidas bröstkorgen med hjälp av musklerna som sitter runt revbenen. Dock är bröstandingen mer anstängande än den andra och är därför inte lika vanligt att man använder sig av (Naturkunskap B, s 89).
På en minut hinner du ta mellan 12 - 15 andetag. Vid varera andetag kommer det ner ca en halv liter luft i lungan. Vitalkapacitet är den luftmängd som om du kan pressa ut ur lungorna efter ha gjort ett maximalt andetag. Detta brukar vara hos en vuxen människa mellan 3 - 5 liter, dock varierar detta beroende på längd, vikt m.m. Luftmassan vid vitalkapaciten kan regleras beroende på om du idrottar eller ej. En vältränad idrottsmans luftmängd kan uppgå ända till omkring 7 liter (Naturkunskap B, s 89).
Varför måste andningsappareten fungera?
Som jag nämnt tidigare måste blodet förses med syre för att sedan kunna föra vidare det till alla celler i kroppen, detta är en mycket viktig process. Om detta inte skulle ske påverkas exempelvis nervcellerna i hjärnan, som är extremt känsliga, och de kan dö efter bara någon minuts syrebrist Naturkunskap B, s. 88).
Vikten av att just andningsapparaten fungerar är livsviktig. För det första måste alla kroppens celler syresättas för att kunna fortsätta fungera, vilket hela människans och alla levande varelser uppbyggnad och levnadsgrund baseras på. För det andra så syresätts även hjärnans celler med hjälp av andningsapparaten, och om det inte skulle finnas någon sammankoppling mellan dessa skulle vi bli hjärndöda (Människans Anatomi, s 163).
Vikten av att just andningsapparaten fungerar är livsviktig. För det första måste alla kroppens celler syresättas för att kunna fortsätta fungera, vilket hela människans och alla levande varelser uppbyggnad och levnadsgrund baseras på. För det andra så syresätts även hjärnans celler med hjälp av andningsapparaten, och om det inte skulle finnas någon sammankoppling mellan dessa skulle vi bli hjärndöda (Människans Anatomi, s 163).
